“Motivation, stöd, inspiration och schemalagd tid”: Skrivhandledning i högre utbildning

Skrivkompetensprojektet har under år 2017 riktat intresse mot att utveckla och forska i skrivhandledning på olika nivåer – från förskola till högre utbildning. Seniora forskare, doktorander, ämneslärarstudenter och klasslärarstudenter bidrar med kunskapsproduktion. I detta inlägg beskriver doktoranderna Sofia Jusslin och Anna Widlund upplägget och genomförandet av kursen Skrivverkstad – kollaborativ skrivhandledning på Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.

Att skriva avhandling är ett ensamt arbete. Kursen Skrivverkstad – kollaborativ skrivhandledning fungerar som en bot till denna ensamhet och erbjuder en kollaborativ skrivmiljö för framväxande avhandlingsarbeten på grundexamensnivå. Kursen bygger på ett processinriktat lärande för att komma vidare i avhandlingsarbetet. Skrivpedagogiskt är skrivprocessen i fokus och skrivandet betraktas som en social praktik med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande och skrivande (se t.ex. Blåsjö, 2006; Säljö, 2014). Kursen, som ger 5 studiepoäng, bedöms utifrån skalan godkänd/underkänd där examinationskraven är att studenten ska delta i sex verkstäder, läsa och ge respons på utkast och producera 16 sidor text. De 16 sidorna behöver inte vara färdig avhandlingstext utan kan bestå av tankeskrivande (Dysthe, Løkensgard Hoel & Hertzberg, 2011). Bedömningen baseras på skribentens utgångsläge, d.v.s. hur långt skribenten har kommit i sin skrivprocess vid kursstart. Studenterna kan även delta utan att göra anspråk på studiepoäng.

Inom kursen läggs inte fokus på undervisning – fokus ligger på skrivhandledning. Vi kursansvariga är således inte lärare, utan vi är skrivhandledare. Skrivhandledningen bygger mycket på textsamtal, som berör såväl globala som lokala textnivåer, mellan skribent och skrivhandledare, samt mellan skribent och skribent i så kallade responsgrupper (Grönvall, 2015; Løkensgard Hoel, 2002). Som skrivhandledare ska vi stödja, sporra och uppmuntra studenterna – vilket kursutvärderingar visar att studenterna vill ha och behöver i avhandlingsprocessen. Kursen fungerar som ett komplement till det som redan erbjuds för studenterna vid FPV och erbjuder ett fysiskt utrymme för skrivandet med en skrivhandledare som finns till hands för att svara på frågor eller fungera som bollplank. I och med att skrivverkstäderna fokuserar på skrivprocessen kompletteras således det språkliga stöd som CSK:s skrivhandledning erbjuder och kunskapsinnehållet som handledaren besitter. Tillsammans bildar dessa tre typer av handledning en helhet vars gemensamma syfte är att hjälpa och stödja studenterna i sina avhandlingsarbeten.

Med ett studentcentrerat lärande som utgångsläge, har vi valt att frångå det traditionella tillvägagångssättet där läraren styr över kursens innehåll och upplägg och istället gett över makten till kursdeltagarna. Innan kursstart ombes studenterna fylla i en elektronisk enkät där de själva får välja vad de önskar fördjupa sig i inom ramarna för skrivverkstäderna, och hurdant stöd de behöver i sin skrivprocess. Teman som erbjuds är: avhandlingens olika delar (abstrakt, inledning, teori, metod, resultat, diskussion), disposition, olika skrivstrategier, skrivprocesser och skrivblockeringar, samt litteratursökning. I enkäten får studenterna också dela med sig av sina förväntningar på sig själva, kursen och skrivhandledarna.

Studenternas förväntningar och önskemål fungerar således som grund för kursen. Det önskade innehållet (se Tabell 1) behandlas i temadiskussioner, där både kursdeltagare och skrivhandledare tillsammans diskuterar och ställer frågor kring temat. Diskussionsupplägget anpassas enligt temat och kursdeltagarnas önskemål. Under varje skrivverkstad ägnas ca 30-45 minuter åt en temadiskussion medan resten av tiden, ca 2 timmar, går åt att skriva med möjligheten att få skrivhandledning. Deltagandet i temadiskussionerna är dessutom frivilligt. En central del av skrivverkstäderna är arbetet med responsgrupper. Under kursens gång ska studenterna både ge och ta emot respons på varandras utkast. Detta sker i grupper på 3-4 personer, där kursdeltagarna läser varandras texter, för att sedan samlas i responsgrupperna för att ge respons till varandra.

Tabell 1. Sammanställning av kursdeltagarnas önskemål hösten 2017

tabell1.jpg

Handledande relationer har överlag kommit att bli en central och viktig del av högskoleverksamheten, eftersom den inte enbart bidrar med en känsla av tillhörighet, självsäkerhet och ansvar över den egna inlärningsprocessen, utan har också visat sig maximera studenternas deltagande i forskning (Lundsford, Crisp, Dolan, & Wuetherick, 2017). Vår uppgift som skrivhandledare är att se till studenternas behov, vilket kan innebära att handleda, vara moraliska stöd, peppa, pusha, lyssna på frustrationer eller bara finnas till helt enkelt. Faktumet att vi befinner oss i en skrivprocess med egen doktorsavhandling samtidigt som vi skrivhandleder underlättar arbetet. Vi behöver också moraliska stöd, pepp, pushning och någon som lyssnar på våra frustrationer. Som skrivhandledare upplever vi därför att vi kan fungera både som “morot och piska”, helt beroende på vad studenten vill ha och behöver.

Avslutningvis vill vi dela med oss av några studentröster från tidigare enkäter för att visa studenternas syn på skrivverkstäderna.

“Jag deltar i kursen för att få motivation, stöd, inspiration och schemalagd tid för mitt skrivande.”

“Jag blev glad när jag hörde att kursen ordnas. Jag är ännu bara i början av avhandlingen och kursen verkar kunna sporra till skrivandet. Och jag är tacksam att kunna diskutera med andra i samma situation. Det gör att det inte känns lika överväldigande.“

“Jag visste inte vad exakt jag skulle förvänta mig så jag är positivt överraskad hur bra och motiverande den har känts. Huvudsaken var att arbetet med gradu-avhandlingen skulle gå framåt och det har lyckats.“

“Jag har producerat en betydligt större del av gradun än jag skulle ha gjort utan skrivverkstad.“

“Jag har stärkts i min tro på mig själv som skribent, var osäker på om jag skulle klara av att prestera. Men det gick riktigt bra.”

sofia profil
Sofia Jusslin
Doktorand i pedagogiska vetenskaper
Inriktning på modersmålets didaktik

Anna_profilfoto
Anna Widlund
Doktorand i pedagogiska vetenskaper
Inriktning på specialpedagogik

Referenser

Blåsjö, M. (2006). Skrivteori och skrivforskning: en forskningsöversikt. Stockholm: Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet.

Dysthe, O., Løkensgard Hoel, T., & Hertzberg, F. (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur.

Grönvall, C. (2015). Skrivhandledning och akademiskt skrivande. Språkdebatt och forskningslucka. KAPET Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, 11(1), 60-71.

Lunsford, L. G., Crisp, G., Dolan, E. L. & Wuetherick, B. (2017). Mentoring in Higher Education. In David A. Clutterbuck, Frances K. Cochan, Laura Lundford, Nora Dominguez & Julie Haddock-Millar, The SAGE Handbook of Mentoring, (316–334).

Løkensgard Hoel, T. (2002). Skriva och samtala. Lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s