Aktuellt

Nordisk lärarutbildningskonferens i Vasa

Den 7-9 maj förärades Åbo Akademi i Vasa med besök av en mängd lärare, lärarutbildare och forskare från hela Norden med anledning av den femtonde nordiska lärarutbildningskonferensen.

På ett seminarium under konferensen presenterade Skrivkompetensprojektet det aktuella skrivhandledningsspåret inom projektet.

Presentationen gick under namnet: Hur utveckla skrivhandledning för elever? Hur engagera lärarstuderande som skrivhandledare? Exempel från åk 5 i tre olika språkmiljöer.

Skärmavbild 2018-05-11 kl. 08.18.36

Efter en allmän introduktion till Skrivkompetens och de hittills genomförda delstudierna i projektet, lades fokus på skrivhandledning.

Siv Björklund och Ria Heilä-Ylikallio presenterade det teoretiska anslaget för skrivhandledning, varefter masterstudenterna Daniela Sandström och Sofie Lundell, samt projektassistent Mindy Svenlin redogjorde för insamlat data, och gav exempel på empiri.

I presentationen ägnades också några ord om det som vi i projektet kallar för skrivprat. Med skrivprat menas det samtal om skrivande som skribenter för med andra. Begreppet tar avstamp i ett citat av Denise N. Morgan.

In teaching of writing there must be much talk about writing, about possibilities and choices, about the process and the craft”

Morgan 2017: 50

skrivkompetens presentation
Daniela Sandström, Sofie Lundell och Mindy Svenlin. Foto: Ria Heilä-Ylikallio

skrivkompetens presentationsbild 2

Tack till alla deltagare för uppvisat intresse och för fina frågor och kommentarer. Tack också till Daniela Sandström och Sofie Lundell för att ni kunde medverka i presentationen!

Nu blickar projektet framåt mot Exploring Language Education i Stockholm i juni.

– Mindy Svenlin

Litteratur

Morgan, Denise N. (2017): ”I’m Not a Good Writer: Supporting Teachers’ Writing Identities in a Univeristy Course”. I: Cremin, Teresa & Locke, Terry (2017). Writer Identity and the Teaching and Learning of Writing. London: Routledge.

Varför skrivhandledning?

Ett aktuellt spår i projekt Skrivkompetens är skrivhandledning. Inom projektet intresserar vi oss för skrivhandledning i olika åldrar och för tillfället samlar vi in material från skrivhandledningssituationer från förskola upp till universitetsnivå.

Under 11-13 april besökte jag vår projektskola i Sverige för att diskutera skrivande med elever i årskurs 5. Jag var i skolan i egenskap av skrivhandledare vilket fick mig att reflektera över min roll som skrivhandledare, samt över skrivhandledningens varför.

Skrivhandledning är ett aktuellt begrepp inom både skola och forskning. Att använda begreppet skrivhandledning – och att i verkligheten praktisera det – är tacksamt och ändamålsenligt av flera orsaker. Nedan presenteras några:

Skrivandet är en process. Skrivandet i dag uppfattas inte som en lineär handling som kan läras ut en gång för alla, utan förstås snarare som en process där skribenten ständigt omvärderar, reviderar och korrigerar sin text. I skrivprocessen stöter skribenten på olika utmaningar i olika skeden, och där behövs handledning av olika slag under processens gång. I skrivhandledningen är elevens här och nu utgångspunkten, och därför är idén med skrivhandledning kompatibel med tanken om skrivandet som process.

Läraren är en handledare. I läroplanen (Utbildningsstyrelsen 2014) betonas att lärarens roll i dagens skolor ska vara handledande. Ur lärarperspektiv innebär begreppet skrivhandledning ett interaktivt och relationellt sätt att förhålla sig till elevens skrivande, vilket resonerar i samklang med läroplanen.
IMG_3164 (1)

Skrivhandledning sänker tröskeln för lärare. Alla lärare är kanske inte bekväma i att undervisa i skrivande, men att handleda i skrivande både låter – och är – mindre skrämmande. Att handleda någon innebär delat ansvar mellan lärare och elev där båda två arbetar tillsammans för att utveckla både text och skrivande. Handledningen kan i praktiken innebära att låta eleven berätta om sin text, och det låter ju inte så skrämmande?

Skrivhandledning sänker tröskeln för elever. När eleverna vet att det finns en skrivhandledare i klassrummet (vilken i praktiken oftast är läraren) att vända sig till i både små och stora skrivrelaterade frågor, sänks tröskeln för att söka råd och hjälp. I bästa fall leder det till att eleverna inte sitter ensamma med sin text när de har kört fast, utan att de vågar och vill vända sig till skrivhandledaren.

Mindy Svenlin
Forskningsbiträde

 

Källa:
Utbildningsstyrelsen (2014): Grunder för Läroplanen för den Grundläggande Utbildningen. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Skrivhandledaren som resurs

Föreställ dig, att du hade en person som du kunde vända dig till närhelst du hade frågor om skrivande. Tänk om du hade en skrivhandledare att söka upp, oavsett om du hade ett textspecifikt problem eller en metatextuell fråga om skrivprocessen. Och tänk om du hade haft en sådan här skrivhandledare i ditt klassrum där du gick i skola, eller i ditt universitet under studietiden.

Med inspiration av Denise Patmon och The Boston Writing Project har Skrivkompetensprojektet nu startat ett projekt om skrivhandledning. Två klasslärarstudenter, Daniela Sandström och Sofie Lundell, kommer i sina pro gradu-avhandlingar (självständiga uppsatser på masternivå) att analysera skrivhandledning med särskilt fokus på skrivhandledaren. I praktiken kommer studenterna delta som skrivhandledare i två klasser: i en finlandssvensk skola och i en språkbadsskola. Forskningsbiträde Mindy Svenlin kommer att fungera som skrivhandledare i en svensk skola i Sverige. Målet med skrivhandledningen är att erbjuda eleverna någon att prata med om skrivrelaterade frågor.

För att etablera den första kontakten med eleverna, och för att diskutera praktiska detaljer med läraren, gjorde en del av Skrivkompetensprojektets deltagare ett besök till en av projektets samarbetsskolor under fredagen den 19 januari. Under besöket bekantade sig Ria Heilä-Ylikallio, Siv Björklund, Sofia Jusslin, klasslärarstudenterna Daniela Sandström och Sofie Lundell samt forskningsbiträde Mindy Svenlin, med en del av den klass som kommer att delta i projektet under våren.

Genom att erbjuda skrivhandledning med låg tröskel, tror vi att eleverna lättare delar med sig av hur de tänker, och vilka frågor de har gällande skrivandet. Samtidigt får vi en fördjupad förståelse för vad det innebär att vara skrivhandledare under utveckling.

Det här är vi som forskare förstås nyfikna på.

Skrivverkstadbild2

På bilden från vänster: Siv Björklund, Daniela Sandström, Sofie Lundell, Sofia Jusslin, Ria Heilä-Ylikallio och Mindy Svenlin.

– Mindy Svenlin

Svenska som andraspråk – forskarseminarium med Ulrika Magnusson

Torsdagen den 14 december besökte en av projektet Skrivkompetens’ sverigesvenska medlemmar, FD universitetslektor Ulrika Magnusson (Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet), Vasa. Under en innehållsrik dag diskuterades både pågående studier inom projektet och planer kring nya studier. Under våren 2018 kommer skrivverkstäder som resurs för klassrum i årskurs 5 i tre olika lärmiljöer (en finlandssvensk klass, en språkbadsklass och en sverigesvensk klass) att ordnas i samarbete med klasslärarna i respektive klass. För att samla in material och analysera de planerade skrivverkstäderna får projektet hjälp av nya krafter. Vi hälsar klasslärarstudenterna Sofie Lundell och Daniela Sandström samt forskningsbiträde Mindy Svenlin hjärtligt välkomna med i vår projektgrupp och ser fram emot en spännande vår med skrivverkstäder.

25625669_1932880780363210_370938855_o

Inom ramen för Ulrikas besök i Vasa ordnades ett forskarseminarium för doktorander i pedagogiska vetenskaper och projektmedlemmarna. Inför seminariet hade Ulrika sänt fyra artiklar för förhandsläsning. Artiklarna orienterade oss inom fältet Svenska som andraspråk som dels är ett forskningsområde, dels ett skolämne (SVA) som erbjuds parallellt med svenska i den svenska läroplanen. Via artiklarna fick vi ta del av utmaningarna i att objektivt utvärdera SVA som skolämne samt hur elever med svenska som första- och andraspråk använder sig av figurativt språk när de skriver uppsatser på svenska. Ulrika presenterade mångsidigt och initierat pågående forskning inom fältet och vi fick ta del av många givande exempel på hur flerspråkiga elever i den svenska skolan lär sig på ett andraspråk och uttrycker sig i skrift på svenska genom bl a visad textbaserad rörlighet.

Här hittar ni Ulrikas presentation.

25625554_1932881007029854_2144042348_o

Tack Ulrika för ett spännande seminarium med många fina lästips för julhelgen och kommande projektstudier!

Siv Björklund
Professor i språkbad

 

 

“Motivation, stöd, inspiration och schemalagd tid”: Skrivhandledning i högre utbildning

Skrivkompetensprojektet har under år 2017 riktat intresse mot att utveckla och forska i skrivhandledning på olika nivåer – från förskola till högre utbildning. Seniora forskare, doktorander, ämneslärarstudenter och klasslärarstudenter bidrar med kunskapsproduktion. I detta inlägg beskriver doktoranderna Sofia Jusslin och Anna Widlund upplägget och genomförandet av kursen Skrivverkstad – kollaborativ skrivhandledning på Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.

Att skriva avhandling är ett ensamt arbete. Kursen Skrivverkstad – kollaborativ skrivhandledning fungerar som en bot till denna ensamhet och erbjuder en kollaborativ skrivmiljö för framväxande avhandlingsarbeten på grundexamensnivå. Kursen bygger på ett processinriktat lärande för att komma vidare i avhandlingsarbetet. Skrivpedagogiskt är skrivprocessen i fokus och skrivandet betraktas som en social praktik med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande och skrivande (se t.ex. Blåsjö, 2006; Säljö, 2014). Kursen, som ger 5 studiepoäng, bedöms utifrån skalan godkänd/underkänd där examinationskraven är att studenten ska delta i sex verkstäder, läsa och ge respons på utkast och producera 16 sidor text. De 16 sidorna behöver inte vara färdig avhandlingstext utan kan bestå av tankeskrivande (Dysthe, Løkensgard Hoel & Hertzberg, 2011). Bedömningen baseras på skribentens utgångsläge, d.v.s. hur långt skribenten har kommit i sin skrivprocess vid kursstart. Studenterna kan även delta utan att göra anspråk på studiepoäng.

Inom kursen läggs inte fokus på undervisning – fokus ligger på skrivhandledning. Vi kursansvariga är således inte lärare, utan vi är skrivhandledare. Skrivhandledningen bygger mycket på textsamtal, som berör såväl globala som lokala textnivåer, mellan skribent och skrivhandledare, samt mellan skribent och skribent i så kallade responsgrupper (Grönvall, 2015; Løkensgard Hoel, 2002). Som skrivhandledare ska vi stödja, sporra och uppmuntra studenterna – vilket kursutvärderingar visar att studenterna vill ha och behöver i avhandlingsprocessen. Kursen fungerar som ett komplement till det som redan erbjuds för studenterna vid FPV och erbjuder ett fysiskt utrymme för skrivandet med en skrivhandledare som finns till hands för att svara på frågor eller fungera som bollplank. I och med att skrivverkstäderna fokuserar på skrivprocessen kompletteras således det språkliga stöd som CSK:s skrivhandledning erbjuder och kunskapsinnehållet som handledaren besitter. Tillsammans bildar dessa tre typer av handledning en helhet vars gemensamma syfte är att hjälpa och stödja studenterna i sina avhandlingsarbeten.

Med ett studentcentrerat lärande som utgångsläge, har vi valt att frångå det traditionella tillvägagångssättet där läraren styr över kursens innehåll och upplägg och istället gett över makten till kursdeltagarna. Innan kursstart ombes studenterna fylla i en elektronisk enkät där de själva får välja vad de önskar fördjupa sig i inom ramarna för skrivverkstäderna, och hurdant stöd de behöver i sin skrivprocess. Teman som erbjuds är: avhandlingens olika delar (abstrakt, inledning, teori, metod, resultat, diskussion), disposition, olika skrivstrategier, skrivprocesser och skrivblockeringar, samt litteratursökning. I enkäten får studenterna också dela med sig av sina förväntningar på sig själva, kursen och skrivhandledarna.

Studenternas förväntningar och önskemål fungerar således som grund för kursen. Det önskade innehållet (se Tabell 1) behandlas i temadiskussioner, där både kursdeltagare och skrivhandledare tillsammans diskuterar och ställer frågor kring temat. Diskussionsupplägget anpassas enligt temat och kursdeltagarnas önskemål. Under varje skrivverkstad ägnas ca 30-45 minuter åt en temadiskussion medan resten av tiden, ca 2 timmar, går åt att skriva med möjligheten att få skrivhandledning. Deltagandet i temadiskussionerna är dessutom frivilligt. En central del av skrivverkstäderna är arbetet med responsgrupper. Under kursens gång ska studenterna både ge och ta emot respons på varandras utkast. Detta sker i grupper på 3-4 personer, där kursdeltagarna läser varandras texter, för att sedan samlas i responsgrupperna för att ge respons till varandra.

Tabell 1. Sammanställning av kursdeltagarnas önskemål hösten 2017

tabell1.jpg

Handledande relationer har överlag kommit att bli en central och viktig del av högskoleverksamheten, eftersom den inte enbart bidrar med en känsla av tillhörighet, självsäkerhet och ansvar över den egna inlärningsprocessen, utan har också visat sig maximera studenternas deltagande i forskning (Lundsford, Crisp, Dolan, & Wuetherick, 2017). Vår uppgift som skrivhandledare är att se till studenternas behov, vilket kan innebära att handleda, vara moraliska stöd, peppa, pusha, lyssna på frustrationer eller bara finnas till helt enkelt. Faktumet att vi befinner oss i en skrivprocess med egen doktorsavhandling samtidigt som vi skrivhandleder underlättar arbetet. Vi behöver också moraliska stöd, pepp, pushning och någon som lyssnar på våra frustrationer. Som skrivhandledare upplever vi därför att vi kan fungera både som “morot och piska”, helt beroende på vad studenten vill ha och behöver.

Avslutningvis vill vi dela med oss av några studentröster från tidigare enkäter för att visa studenternas syn på skrivverkstäderna.

“Jag deltar i kursen för att få motivation, stöd, inspiration och schemalagd tid för mitt skrivande.”

“Jag blev glad när jag hörde att kursen ordnas. Jag är ännu bara i början av avhandlingen och kursen verkar kunna sporra till skrivandet. Och jag är tacksam att kunna diskutera med andra i samma situation. Det gör att det inte känns lika överväldigande.“

“Jag visste inte vad exakt jag skulle förvänta mig så jag är positivt överraskad hur bra och motiverande den har känts. Huvudsaken var att arbetet med gradu-avhandlingen skulle gå framåt och det har lyckats.“

“Jag har producerat en betydligt större del av gradun än jag skulle ha gjort utan skrivverkstad.“

“Jag har stärkts i min tro på mig själv som skribent, var osäker på om jag skulle klara av att prestera. Men det gick riktigt bra.”

sofia profil
Sofia Jusslin
Doktorand i pedagogiska vetenskaper
Inriktning på modersmålets didaktik

Anna_profilfoto
Anna Widlund
Doktorand i pedagogiska vetenskaper
Inriktning på specialpedagogik

Referenser

Blåsjö, M. (2006). Skrivteori och skrivforskning: en forskningsöversikt. Stockholm: Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet.

Dysthe, O., Løkensgard Hoel, T., & Hertzberg, F. (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur.

Grönvall, C. (2015). Skrivhandledning och akademiskt skrivande. Språkdebatt och forskningslucka. KAPET Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, 11(1), 60-71.

Lunsford, L. G., Crisp, G., Dolan, E. L. & Wuetherick, B. (2017). Mentoring in Higher Education. In David A. Clutterbuck, Frances K. Cochan, Laura Lundford, Nora Dominguez & Julie Haddock-Millar, The SAGE Handbook of Mentoring, (316–334).

Løkensgard Hoel, T. (2002). Skriva och samtala. Lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Konferensen NNMF6 i Odense

Förra veckan deltog Skrivkompetensprojektet i den nordiska konferensen inom Nordiskt nätverk för modersmålsdidaktisk forskning (NNMF) vid Syddansk universitet i Odense, Danmark. Konferensens tema var Grænsegængere. Elevers muligheder for adgang till odg engagement i de nordiska modersmålsfag. Intressanta keynoteföreläsningar hölls av professor Gunther Kress från University College London och professor Ola Erstad från Universitetet i Oslo.

Projektet deltog med konferenspresentationer och projektets doktorander deltog i PhD konferensen som ordnades i samband med konferensen. Nedan finner ni projektets posterpresentation Via meningsskapande till emancipatoriskt skrivande. Skrivkompetens på svenska som första- och andraspråk i Finland och Sverige och foton tagna under konferensen.

Flyer_framsida_A4.jpg

WhatsApp Image 2017-11-29 at 16.42.11NNMF6_3NNMF6_1NNMF6_524208939_1923829647934990_1952730071_o.jpg

Skrivkompetensprojektet tackar arrangörerna för en intressant och givande konferens och blickar framåt mot NNMF7 som hålls i Norge.

Grep om skriveopplæring i Trondheim

Det storskaliga, norska forskningsprojektet Developing national standards for writing. A tool for teaching and learning (Normprosjektet) avslutades officiellt med en innehållsrik konferens på Skrivesenteret vid NTNU i Trondheim den 1–3 november 2017. Rubriken för konferensen var ”Grep om skriveopplæring: Innsikter frå ny forsking på skriving og vurdering” och den samlade ett sextiotal nordiska skrivforskare.

Under plenarföreläsningarna och parallellsessionerna presenterades både resultat från Normprosjektet och en mängd pågående skrivforskning med många spännande infallsvinklar.

IMG_8558.JPG

Professor Judy Parr från University of Auckland på Nya Zeeland (bilden) höll en plenarföreläsning på temat ”Working With Teachers to Effect Positive Changes in Teaching and Assessing Writing”.

Anders Westerlund

Att skriva vetenskaplig text – forskarseminarium med Jim Cummins

Inom ramarna för doktorandprogrammet i pedagogiska vetenskaper ordnades igår ett forskarseminarium med professor Jim Cummins (University of Toronto och Åbo Akademi). Doktoranderna fick möta en erfaren forskares tankar om att skriva vetenskaplig text. Seminariedeltagarna läste två av Cummins nyligen publicerade artiklar som diskussionsunderlag och diskussionerna handlade bland annat om skrivande, medförfattarskap, målgrupper, publicering och val av språk.

23469179_1914016442249644_1562016371_o.jpg

Vi avslutar med ett av många goda citat som vi tar med oss från seminariet:

You construct an audience by the way you write
– Jim Cummins

Tack för ett givande seminarium!

Åbo Akademi Research Day – Kristinapriset och en doktorsavhandling på tre minuter

Skrivkompetensprojektets Ria Heilä-Ylikallio och doktorand Sofia Jusslin deltog idag i Åbo Akademi University Research Day i Åbo.

Kansler delade ut pris enligt kriterierna handledning av doktorander, antalet egna publikationer, erhållna externa forskningsmedel och särskilda meriter forskarsamfundet till fromma. Vår egen Ria Heilä-Ylikallio tilldelades Kristinapriset med motiveringen:

”Kristinapriset 2017 gick till Ria Heilä-Ylikallio, professor i modersmålets didaktik vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. Heilä-Ylikallios forskning riktas mot läsande och skrivande (literacy) i ett brett och föränderligt perspektiv. Forskningen bedrivs tätt inpå skolverkligheten och bidrar direkt till utveckling av undervisning och lärarutbildning. Centrala frågor är: Hur kan läsning och skrivning i det allt mer flerspråkiga och digitaliserade samhället beskrivas, mätas och stödjas? Vilka uttryck tar multilitteraciteten? Frågorna är komplexa och förutsätter forskare med olika spetskompetens. Heilä-Ylikallios forskargrupp är aktiv inom det nordiska nätverket i modersmålsdidaktisk forskning (NNMF) och det internationella Association for Research in L1 Education (ARLE).”

Här hittar ni Rias PowerPoint från hennes tal.

På förmiddagen var programmet riktat till universitets doktorander. Doktorand Sofia Jusslin deltog i en så kallad 3MT-tävling, där man skulle presentera sin doktorsavhandling på tre minuter. Med rubriken ”Get on the bus!” kammade hon hem vinsten inom fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier och fick en andra plats inom hela universitetet.

Här hittar ni Sofias presentation.

Men andra ord, en bra dag för Skrivkompetensprojektets forskare!

WhatsApp Image 2017-10-05 at 15.55.18(1)